- 2024
- 2025
- 2024
- 2024-2021
- 2023
- 2022
- 2021
- 2020-2018
- 2020
- 2019
- 2018
- 2017
- 2016
- 2015
- 2014
- 2013
- 2012
- 2011
- 2010
- 2009
- 2008
- 2007
- 2006
- 2005
- 2004
Señor Pedro Herman Narvaez
Kondekorá: 2023
Área: Kultura / Músika / Sosial / Historia i dokumentashon
Biografia
Señor Pedro Herman Narvaez a nase dia 10 di mei 1949 na Kòrsou. Señor Narvaez, na Kòrsou, ta kariñosamente i popularmente konosí komo Hermanito. Señor Narvaez ta e yu mas chikitu di famia Narvaez di e bario di Nieuw Nederland na Kòrsou. Pa medio di su pashon, dedikashon, determinashon i amor grandi pa kultura, músika i aktividatnan sosial, Señor Narvaez a bin ta dokumentá (oudio-visualmente) e último 56 añanan aki, diferente aktividat sosial i asina kontribuí ku dokumentashon balioso na historia i patrimonio kultural di pais Kòrsou.
Señor Narvaez a kuminsá ku presentashon di diferente listanan musikal na radio emisoranan lokal, entre otro ‘Tòp 20’, ‘Tòp 40’ i ‘Tòp 100’ na fin di aña.
Por karakterisá Señor Narvaez komo un persona ku a hasi trabounan pionero riba tereno di radio i televishon. Señor Narvaez ta un presentadó karismátiko ku semper ta vosiferá positivismo durante transmishonnan.
Señor Narvaez ta tambe un promotor grandi pa loke ta trata e fiesta di karnaval di Kòrsou i Kòrsou su festival di tumba tantu lokal komo internashonalmente. Señor Narvaez, na aña 1976, a dokumentá e festival di tumba di e aña ei, ku a tuma lugá den teatro Roxy. Komo muestra di apresio pa su sosten den festival di tumba, asosashon di músiko i artista di Kòrsou (AMAK) a dediká festival di tumba 1996 na Señor Narvaez.
Señor Narvaez ta fuente di inspirashon pa diferente DJ i presentadónan.
Señor Eric Bernhard Wederfoort
Kondekorá: 2017
Área: Deporte
Biografia
Señor Eric Bernhard Wederfoort a nase dia 30 di sèptèmber 1942 na Kòrsou. Señor Wederfoort ta un pionero, spesialista i promotor di e deporte di buseo aki na Kòrsou. Aunke ku e deporte akí, ta unu karu, señor Wederfoort a siña diferente hóben di bario gratuitamente e deporte akí, i tambe finalmente pa nan bira un instruktor di buseo. Señor Wederfoort ta usa esaki komo un medio pa siña e hóben disiplina, i pa hinka e hóbennan den e kaminda korekto di bida.
Den su trabou na Klínika Capriles señor Wederfoort, a bin ku diferente inovashon na bienestar di e pashènt, manera pa e pashènt por haña bishita di su famia 7 biaha pa siman en bes di 2 ora pa siman, pa tin un kontrol mas efisiente pa e pashènt tuma su remedi, pa kambia e pashènt su vestuario pa e sinti su mes un miembro digno di komunidat.
Tambe señor Wederfoort tabatin un programa na radio pa konsientisá nos komunidat kiko ta e puntonan pa tene kuenta kuné na momentu ku tin un miembro di famia ku problema sikiátriko.
Señor Wederfoort ta un embahador pa e sektor di turismo den kombinashon ku su skol di buseo. E ta un persona ku ta promové kuido di naturalesa i tambe ta promové piskeria. Banda di e echo ku señor Wederfoort ta un bon instruktor di buseo e ta un bon konsehero, “coach” i un bon tata.
Señor Wederfoort a traha tambe 6 aña largu ku diferente persona ku tin difikultat ku oido.
Señora Brunehilda Rachel Dorothea Römer- Henriquez (†)
Kondekorá: 2012
Área: Sosial / Scouting
Biografia
Señora Brunehilda Rachel Dorothea Römer-Henriquez a nase dia 6 di febrüari 1927 na Kòrsou. Kariñosamente tabata yam’é Bunchi. Pa mas ku 60 aña señora Bunchi tabata aktivo den e organisashon di ‘padvinderij”. Formando parti di e organisashon akí, el a guia i aportá pa nos mucha muhénan bira muhénan ku ta kontribuí na un komunidat sano.
Ku perseveransia i trabou duru señora Bunchi a logra ku e organisashon di PNA a bira miembro di e organisashon mundial World Assosation Girl Guide and Scout (WAGGS). Te na momento ku señora Bunchi a risibí su kondekorashon, ainda e tabata kontribuí ku konseho na e organisashon.
Señora Bunchi tabata tin masha apresio pa e ser humano. No ta pòrnada el a risibí e premio ALDI (Altijd Dienend). (Na Papiamentu Semper Servisial).
Señora Brunehilda Rachel Dorothea Römer-Henriquez a fayesé dia 18 di aprel 2018.
Señor Rutilio Fermino Rooi
Kondekorá: 2016
Área: Sosial
Biografia
Señor Rutilio Rooi a nase na Kòrsou 24 novèmber 1943. Señor Rooi kariñosamente yamá Rudy, a desplegá diferente trabou boluntario riba diferente área aki na Kòrsou, spesialmente den área di Band’abou.
Señor Rudy a forma parti di diferente fundashon den nos komunidat, manera:
- Miembro Komishon Pro Band’abou.
- Kofundadó i presidente di Komishon Karnaval Band’abou.
- Kofundadó i presidente di Fundashon Kultural Band’abou.
- Sekretario di Fundashon Karnaval Kòrsou.
- Direktor di ofisina di Fundashon Karnaval Kòrsou.
- Kofundadó di Fundashon “Leadership Building Team”.
- Fundadó di klup di dama Uni Kontentu na Barber.
- Fundadó di klup di dama Esperanza na Lagun.
- Fundadó di klup di dama Damanan Uni Kontentu i AMIDA i hopi mas pa menshoná.
Riba tereno internashonal tambe señor Rudy tabata aktivo komo entre otro direktor di Konvenshon Nashonal Jaycees Antias na aña 1979. Den e konosido organisashon Toastmaster Club Simadam e tabata un tempu sekretario i tambe vise presidente.
Tambe el a desplegá diferente tarea apuntá dor di gobièrnu di Kòrsou. E trabounan tabata entre otro miembro di komishon nòmber di kaya (Straatnamencommissie), miembro i despues presidente di Urna Elektoral pa parlamento i konseho insular (for di 1962), miembro di hurado pa skohe bandera pa Pais Kòrsou, miembro di komishon Parke Himno i Bandera na Barber i diferente mas.
Na aña 2007 señor Rudy a risibí kondekorashon real for di Su Mahestat Reina Beatrix.
Tambe señor Rudy a destaká riba tereno di literatura, poesia i komo produktor i dirigente literario di kondekorado señora Imelda Valerianus-Fermina.
Señor Cedric Charles Victor Ridderplaat (†) (Ced Ride)
Kondekorá: 2021
Área: Músika / Edukativo / Eskritor / Idioma Papiamentu
Biografia
Señor Cedric Charles Victor Ridderplaat a nase dia 14 di yüli 1944 na Kòrsou. Señor Ridderplaat tabata konosí den henter Reino Hulandes i internashonal bou di e nòmber artístiko ‘Ced Ride’.
Señor Ridderplaat tabata un talento inigualabel komo historiadó, edukadó, poeta, músiko, pintor, eskultor, eskritor, aktor, kompositor i areglista, promotor, investigadó, produktor, direktor di teatro i televishon i ku un bos inigualabel.
Señor Ridderplaat tabata e artista multi-fasétiko ku a komponé su músika semper ku un elemento personal den tur e géneronan di músika ku el tabata komponé. Ta di remarká ku e tabata halsa nos idioma Papiamentu den tur su arte.
Kada piesa ku a keda komponé pa señora Ridderplaat, tabata enrikesé nos kultura i stimulá nos pueblo pa ta eduká. tambe el tabata para pa siña tur generashon tokante historia i balornan di Kòrsou i su idioma Papiamentu. E aporte di señora Ridderplaat a hiba nos internashonalmente ku hopi komposishon den e festival ‘Un kanto pa Kòrsou’.
Señor Cedric Charles Victor Ridderplaat (Ced Ride) a fayesé dia 14 di yüli 2021.
Señor Thomas Aquino Martina (†)
Kondekorá: 2015
Área: Ekonómiko / Sosial
Biografia
Señor Thomas Aquino Martina a nase dia 7 di mart 1942 na Kòrsou. Señor Martina tabata mihó konosí komo ‘Boy di Marchena Hardware’, den e bario kaminda el a nase i kaminda el a funda su promé negoshi yamá Marchena Hardware. Hopi habitante, spesialmente e hóbennan, a keda empleá den e negoshi di señor Martina i esaki a trese un desaroyo positivo den bario Wishi/Marchena.
Señor Martina a laga traha dos fasilidat deportivo den Wishi/Marchena pa hóbennan praktiká e deportenan di beisbòl i futbòl ku tur gastu di utilidat pagá. Hóbennan manera e.o. Kenley Jansen, a kuminsá su karera deportivo na un di e fasilidatnan deportivo akí.
Ademas señor Martina tabata spònser ekiponan ku unifòrm i otro material deportivo. El a lanta e komishon ku ta organisá Dia di Bario Wishi/Marchena.
Señor Martina tabata presidente di Fundashon Basta ku Bulgaridat. Su deseo tabata semper pa hubentut sigui haña informashon sano i kere den nan mes ora nan kier logra den bida.
Señor Thomas Aquino Martina a fayesé dia 29 di mart 2018.
Señor Francisco Eulogio Paulina
Kondekorá: 2009
Área: Sosial / Scouting / Edukativo
Biografia
Señor Francisco Eulogio Paulina a nase dia 11 di mart 1943 na Kòrsou. Kariñosamente ta yam’é Shon Pou. Komo mener di skol i lider den ‘Jongewacht. Shon Pou a dediká gran parti di su bida na edukashon i formashon di nos muchanan. Niun sakrifisio tabata dimas pa Shon Pou por a logra ku e hóben ta haña formashon. Tur kaminda e ta bon konosí pa e aporte ku e ta duna boluntariamente na komunidat.
Su amor grandi pa pais Kòrsou a pone ku ora el a baha ku penshun, el a bai dediká su mes na laga habitante i bishitantenan konosé nos pais mas mihó. Por konsiderá Shon Pou komo un embahador di Kòrsou. Ku masha orguyo e ta konta di pais Kòrsou, kaminda e ta laga e otro sinti i eksperensiá tur e kosnan bon i dushi di Kòrsou.
P’esei no ta pòrnada ku ‘Shon Pou’ ta enbolbí pa 25 aña konsekutivo den selebrashon di Dia di Bandera.
Señora Yvette Elisabeth Rojer
Kondekorá: 2025
Área: Deportivo
Biografia
Señora Yvette Elisabeth Rojer a nase dia 5 di yüni 1953 na Kòrsou. Señora Rojer a dediká su bida na atletismo aki na Kòrsou i tambe riba plano internashonal. For di aña 1983 te ku aña 2003, señora Rojer a representá Antia Hulandes den kampionatonan grandi internashonalmente. Señora Rojer, praktikando e deporte di ‘Basketball’, a representá Antia Hulandes na entre otro ‘Juegos Centroamericano y del Caribe’ na Medellin, Colombia i tambe ‘Juegos Panamericanos’ na Panama.
Despues ku a disolvé Antia Hulandes na aña 2010, señora Rojer a keda aktivo internashonalmente den deporte di atletismo i a guia e atletanan i ekiponan durante torneonan na entre otro Venezuela, México, Puerto Rico i islanan ingles den Caribe.
Señora Rojer a start ku su karera komo ‘coach’ na aña 1982, dunando training na atletanan hóben den e organisashon ‘The Eagles’, ku e mes a yuda lanta. Na aña 1988, señora Rojer a logra su sertifikado di IAAF na Puerto Rico, ku a habri portanan internashonal kaminda e por a fungi komo ‘coach’ riba nivel haltu. El a keda desaroyá su mes pa medio di partisipá (na aña 1990) na un kurso speshal di ‘Special Olympics’ na Jamaica. Señora Rojer a keda komo ‘coach’ di ‘Special Olympics’ for di aña 1989 te aña 2008, kaminda ku el a dediká su mes di duna muchanan spesial training pa por kompetí i presta riba nivel haltu.
Internashonalmente tambe, señora Rojer a guia atletanan durante kompetensia nan di ‘Carifta Games’ for di aña 1984 te aña 2010 na Bahamas, Barbados i Jamaica. Aparte di esei, señora Rojer tabata ‘coach’ tambe den kampionatonan na Hulanda, Bèlgika i Alemania for di aña 1997 te aña 2007.
Señor Oswin Cristino Behilia
Kondekorá: 2019
Área: Polítiko / Musikal / Idioma Papiamentu
Biografia
Oswin Cristino (Chin) Behilia a nase dia 15 di desèmber 1938 na Kòrsou. Den siglonan medival ‘troubadour’ nan a pone letra pa músika i asina krea movementu nan pa konsientisá i informá e pueblo di kiko tabata pasando den e tempunan ayá. Na Kòrsou, den e siglo pasá riba dia 15 di dezèmber 1938 nos propio ‘troubadour’, señor Oswin ‘Chin’ Behilia, a nase. Señor Behilia tin un impreshonante lista di komposishon musikal ku ta konosí den henter reino hulandes. Nunka Kòrsou lo lubidá por ehèmpel e kansion ‘Plegaria’ entre otro kansionnan ku el a komponé.
Banda di e pashon di ‘troubadour’ señor Behilia ta multi-talentoso i a ehersé diferente tipo di funshon manera empresario i mèntor polítiko.
Tambe nos por kalifiká señor Behilia komo un visionario. Lokual ku ta impreshoná mas tantu den su diferente tareanan ku e ta hasi boluntario ta, ku señor Behilia a pone nos idioma Papiamentu keda ehersé den un organisashon internashonal ku ta Toastmasters International. Den e organisashon akí, ta e idioma ingles so tabata keda huzá komo idioma di instrukshon. E meta di e organisashon akí ta, pa promové komunikashon, duna diskurso i/òf operá komo maestro di seremonia. Opteniendo e pèrmit pa hasi esaki, el a habri porta pa e organisashon internashonal akí aseptá diferente otro idioma mas komo lenga di instrukshon.
Un akto meritorio mas den e kuadro akí ta ku komo un hende hòmber señor Behilia a duna un sosten na emansipashon di hende muhé hasiendo e petishon pa hende muhé tambe forma parti di mes un organisashon akí, ku tabata un organisashon solamente pa hende hòmber, i asina logra igualdat di género den e organisashon Toastmasters. Tin hopi mas di bisa di señor Behilia, pero ku lokual anteriormente a keda deskribí nos ta mira kuantu bo por logra ku empeño i trabou boluntario pa un komunidat, den e kaso akí e komunidat di Kòrsou.
Señora Joyce Ingrid Marguerite Adoptie-Treurniet
Kondekorá: 2023
Área: Sosial / Kuido
Biografia
Señora Joyce Ingrid Marguerite Adoptie-Treurniet a nase dia 2 di novèmber 1949 na Kòrsou. Señora Adoptie-Treurniet a kuminsá su trabou profeshonal komo trahadó sosial na Kòrsou den aña 1974 na Sint Elizabeth Hospital, mustrando e gran trahadó ku e ta, dedikando tur su tempu na su trabou p’asina yuda ku tur su pashon na e persona ku mester di su yudansa. Su dedikashon total na su trabou e a desplegá durante henter su karera i den tur funshon profeshonal i tambe komo boluntario.
Señora Adoptie-Treurniet tabata un di e motornan di e skol di Fundashon Totolika, pa muchanan ku tin e síndrome di ‘Down’ ku tambe a konosé su dedikashon riba tur ekspektativa, no teniendo kuenta ku oranan di trabou, yudando tambe den kas di famia di esnan ku ta dependé di su kuido i dunando su mes tempu liber i hasta tambe ku su mes modanan finansiero.
Señora Adoptie-Treurniet su yudansa i dedikashon remarkabel ta keda kordá te dia di awe pa tur esnan ku el a traha ku nan komo direktor suplente di e organisashon ‘Kuido pa Grandinan na Kas’, den kual organisashon el a yuda personanan di edat, kual ta un di su pashonnan. Despues señora Adoptie-Treurniet a bira direktor na Fundashon Kasa Manita, logrando resultadonan riba tur imaginashon, dunando tur di su persona i dedikando tur su tempu liber na bienestar di e muchanan ku tabata kai bou di su kuido. Hasta ora dòkter a duna señora Adoptie-Treurniet instrukshon pa traha ménos duru, pa motibu di su salú.
Pa mas ku 20 aña señora Adoptie-Treurniet ta aktivo komo miembro di Quota Club Curaçao, desplegando trabounan boluntario riba diferente tereno, trahando den diferente funshon, entre otro partiendo dòpi pa tapa orea durante marchanan di Karnaval.